En extra växellåda hade köpts mest för ”utifall”, den lådan skulle vara renoverad med original slutväxel. Låda, koppling samt ny slavcylinder monterades ihop med motorn. Innan motor och låda skulle sättas in igen var det dags för att se över bromsarna. Nya främre bromsok hade köpts sedan länge, egentligen till III:an.
En ny men i praktiken ändå helt oanvändbar huvudbromscylinder hade köpts från England. Den var ny på så sätt att den låg i kartong och var aldrig använd, men hade antagligen torkat ihop inne. Det var ett fasligt luftande av bromsarna innan den ursprungliga som renoverats fick sättas dit.
Vis av erfarenhet så användes nu ett urtrampningslager av den äldre och mer bastanta sorten. Samma erfarenhet gjorde att den gamla kylaren fick genomgå samma behandling som den till III:an, även om kylaren i V4:an är lättare att ta ur i efterhand. Elfläkt och styrning till elfläkten monterades efter att motor och låda monterats tillbaka. På samma gång byttes även vattenpump och bränslepump.
Med insugningsrör och en ny Weber 32/36DGV så sattes allt samman, det började nu likna en V4-motor.
Dagen för motorstart kom och efter endast 10 sekunder med startmotor så gick motorn för sig själv. Inga läckor, vare sig olja eller vatten. Den nya kylaren satt bra och efter lite etterfyllning av vatten så fungerade allt, elfläkten snurrade på när den skulle. Det nya tändsystemet (Ignitor) fungerade lika bra som på III:an och rekommenderas varmt, lätt att montera och inga extra konstiga elektronikboxar.
Lite pyssel ska det ju vara och trots att alla delar för återställande till rattväxel fanns, så det var rätt pyssligt att få ordning på växellägena, det som kvarstod var lite små justeringar innan detta blev helt bra. Det visade sig vara rätt slarvigt hopskruvat uppe under instrumentbrädan.
Allt började nu se ut som det skulle. Under vintern hade i stort sett all rost identifierats och det var inte så farligt. Golvet hade ju klarat sig bra och efter blästringen så målades det med 2-komponents färg för fartyg. Trösklarna var det lite värre med. Nya fick beställas av CSS och de anlände ca 2 månader senare tack vare postens inkompetens. Vi valde att inte skära bort hela tröskeln med risk för att bilen skulle kunna bli skev. Vi tog bara de bitarna som var dåliga och lyckades faktiskt återanvända bägge domkraftsfästena. Vi fick också flytta fram, eller egentligen tillbaka infästningen för handbromsen eftersom bilen haft golvväxel med III:ans spakhus.
Arbetet som kvarstod var att få ordning på el-systemet som var i allt annat än bra skick. Troligen hade det varit någon kortslutning i bilens liv som någon hade försökt åtgärda. Detta var inte speciellt bra gjort och föga tillförlitligt. Planen blev att dra om allt som var dåligt eller tveksamt. Instrumentbrädan fick plockas ur för att få en bättre överblick. När el-systemet var klart så var planen att bilen skulle få ny klädsel och slutligen en lack.
